Gjorde en bilresa till Umeå förra veckan för att hämta minimannen å för att inte få alltför tråkigt tog jag med mamma å pappas gamla Chicago kassettband. Till skillnad från min son som fått Michael Jackson via bröstmjölk är jag uppfödd på Chicago. För den som missat heter (de flesta) skivorna Chicago + en siffra, kronologiskt efter utgivning. Mina favoutiter är nr. 17 & 19 men någonstans bland alla låtar dök en nygammal favorit upp från Chicago 18 (1986). Nu kan jag inte få den ur mitt huvud, texten maler lixom runt. Lite pinsamt är det dock att jag bara för några månader sedan missade just denna låt när en vän testade hur väl jag kunde min Chicago... Jaja...
Läs den. Betänk den. Det finns frågor som vi ställer oss själva fast vi borde ställa dem till någon annan. De finns tankar, ögonblick och möjligheter som går oss förbi för att vi inte vågar ta chansen. Tänk att vi är alla människor med samma brinnande längtan, önskningar och hemligheter.
Take me as I’m put your hand in mine now and forever. Darling here I stand, stand before you now deep inside I always knew. It was you, you and me. Two hearts drawn together bound by destiny. It was you and you for me. Every road leads to your door, every step I take forever more. Take me as I am put your heart in mine, stay with me forever. 'Cause I am just a man who never understood I never had a thing to prove. Till there was you, you and me, then it all came clear so suddenly how close to you that I wanna be. Do you believe a love could run so stong? Do you believe a love could pass you by? There was no special one for me. I was the lovely one, you see. But then my heart lost all control. Now you're all that I know. Just say you'll love me for the rest of your life. I gotta a lot of love and I don't want to let go. Will you still love me for the rest of my life? 'Cause I can't go on if I'm on my own.
Till sist: carpe diem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar