Rullar sakta hem igen genom ett höstigt Norrland! Känner mig lugn och lycklig. Tacksam för att få varit med på resan med Liselle och hennes familj mot Stinas sista vila. Glad att kunna hjälpa och stötta. Fick höra så fina ord av Liselles faster efter begravning: att jag förklarat så bra för Love kring alla hans tankar och funderingar. Femårigar är frågvisa men samtidigt så okomplicerade :-) "Min moster är i himmelen. När jag ser en stjärna är det hon som blinkar till mig. Jag tror hon sover på dagen för då är jag på dagis och leker. Men på natten är hon vaken och ser efter mig så jag inte har mardrömmar. Titta nu skiner solen genom molnen. Det är Stina som tittar att vi har det bra idag."
Tacksamhet. Glädje. Lugn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar